Orsak och åtgärder för missfärgade fasader med påväxt

Det är inget nytt att fasader kan få missfärgningar. Faktum är att precis allt du lämnar utomhus förr eller senare kommer se gammalt och ovårdat ut. Lämnar du sommarmöblerna ute kommer de efter en tid (t.ex över vintern) se smutsiga ut. Detta gäller inte bara trämöbler utan även möbler gjorda av betong, plast, rotting, textil och andra material. Är det inte naturligt att även fasader förr eller senare kommer drabbas av detsamma, dvs att de inte längre ser lika fina ut som om de var nya?

Vad beror det på att fasader blir smutsiga och/eller med en biologisk påväxt?

En orsak beror på kringliggande miljö. Är det träd som står nära eller hänger över fasaden släpper trädet ifrån sig pollen, löv, grenar vilket orsakar smuts på fasadytan. Finns trafikerade vägar så kommer avgaser, slitage från däck och asfalt skapa damm som kommer spridas i dess omgivning. Även normal trädgårdsskötsel kan orsaka försmutsning av kringliggande fasader, tak och andra ytor.

Luftmiljön spelar också roll. Du är säkert medveten om att luften inte är neutral utan snarare är sur. Denna försurning bidrar till biologisk påväxt.

En viktig kännedom är att det oftare är mikroorganismer som orsakar missfärgningar och inte smuts (icke-biologisk). Pollen, löv, gräs m.m. kommer ju förr eller senare att förmultna och skapa mikroorganismer som lever vidare på fasader, tak och andra ytor.

Vad är då dessa mikroorganismer/ biologiska påväxt?

Dessa kan grovt delas in i alger, lavar, mossa och mögel. De viktigaste faktorerna till hur dessa växer är temperatur och fuktighet. Utöver detta är även sättet som de finner sin näring på. Är omständigheterna gynnsamma så växer det! Några av dessa organismer kräver en organisk kolkälla från underlaget medan andra nöjer sig med kolsyra som kolkälla. I det senare fallet spelar då underlaget mindre roll. Luftens kvalitet spelar också roll och det du säkert känner till som försurning är ju bidrag till hur organismerna växer.

Alger växer både på tak och fasader. De hämtar inte sin näring från underlaget utan omvandlar solljus via fotosyntesen till energi. Alger är ofta första stadiet i biologisk påväxt. Dessa är ofta gröna eller röda. Algerna sprids via luften och detta är en av anledningarna till att vi inte rekommenderar högtryckstvättning. (Andra anledningar är risken för att förstöra material och att pressa in fukt i byggdelar.)

Mögelsvampar är däremot beroende av organisk kolkälla och hittar vanligtvis detta i underlaget. Träfasader drabbas följaktligen oftare av mögelsvampar än t.ex putsade fasader.

Lavar är en kombination mellan en svamp och en alg. Algen ger näring åt svampen som i sin tur ger skydd till algen. På det sättet kan lavar växa i tuffa miljöer. Lavar kan ofta ses på lite hårdare ytor som .t.ex tegeltak eller stenfasader.

Några av varianterna av påväxt kan orsaka nedbrytning av material, alltifrån trä till mineralbaserade underlag. Det är ju ändå inte säkert att just den påväxt du har drabbats av bryter ner ditt material.

Vilken betydelse har konstruktion och fasadmaterial?

Olika material och konstruktioner påverkar temperatur och fuktigheten. En generell indelning kan göras i förmåga att binda fukt, isolerande förmåga samt konstruktionens trögrörlighet för temperaturvariationer.

Plåt och sten är ju material som inte binder fukt. Omålad träfasad binder däremot lättare fukt än en målad träfasad. Putsade fasader Håller ju i sin tur fukten ännu mer än övriga. Det vore däremot alldeles för enkelt att förklara påväxten med denna indelning.

Temperaturvariationer spelar också roll.  Då lufttemperaturen sänks kan inte luften längre hålla samma mängde fukt utan den omvandlas till vattendroppar (kondens). Om fasadens temperatur är högre än luften så kommer inte Kondens stanna på ytan. Här gynnas därmed en trögrörlig konstruktion, t.ex. sten, puts och betong. En lättare konstruktion som t.ex. en träfasad, kan däremot lättare följa luftens växlingar och därmed få kondens. När däremot lufttemperaturen höjs bind en ökad mängd fukt i luften. Är det en trögrörlig konstruktion som tar längre tid att värmas upp kan däremot kondens bildas eftersom ytan har en lägre temperatur. Det är ju därför svårt att säga vad som är bäst. Vet du?

Ett uppvärmt hus med bristfällig isolering eller värmebryggor (endast denna del av totalytan) gör att utsidan oftast är varmare än lufttemperaturen. Fuktmängden blir därför sällan hög och påväxt uppstår sällan. På ett välisolerat hus sker det omvända. Kondens kan bildas och påväxt kan uppkomma.

Finns då någon lösning för att inte biologisk påväxt och missfärgning ska ske?

Ingen yta förblir lika skinande och fin som en ny. Det är mycket möjligt att det finns medel att blanda i färger och material som hindrar detta eller nanoteknologi med liknande egenskaper. Vi känner inte till någon hållbar metod. Däremot vet vi att ett regelbundet underhåll håller fasaderna fina.

Hur ofta behöver jag underhålla?

Vi ska komma ihåg att smuts binder fukt som samtidigt kan ge näring. En fasadtvätt bör göras oftare än t.ex behandling med Grön-Fri på mineraliska ytor och Prick-Fri på träfasader.
En fasadrengöring bör göras var 2: a, kanske var 3: e år. Den är relativt arbetsintensiv om inte särskilda hjälpmedel används.
En behandling med Grön-Fri görs som regel vart 4:e år. Behandling med Prick-Fri bedöms från fall till fall men utgångsläget är vart 4:e år även här.

Vi rekommenderar oftast en Grön-Fri behandling men du kan läsa hur du gör detta på nedanstående sidor:

Mineraliska fasader: betong, puts, tegel

Träfasader

Slutsats och vad vi kan hjälpa med

Underhållsfria fasader låter bra och används en del i marknadsföring. Vi känner inte till några fasader som verkligen är underhållsfria. Det enda riktigt säkra är att regelbundet underhålla fasaderna med antingen en fasadrengöring eller en behandling. Vi har produkter för dessa arbeten. Önskar ni hjälp på något vis kan ni kontakta oss.